Målgrupp: åk 4-6, Gy.
Ett pergament är ett dokument skrivet på skinn. I Sverige använde man sig av detta från ca 1100- talet (efter kristnandet) och fram till 1600-talet. Först därefter började man tillverka lump och sedan papper att skriva på.
Det var svårt och dyrt att få tag på pergament. Därför användes de bara till att skriva ner det allra viktigaste. De pergament som finns bevarade handlar ofta om ägande, t ex att kungen skänker mark, någon ärver, var gränsen mellan två tomter ska gå och så vidare. Så är fallet med kung Håkans brev här ovan där han skänker mark till Peter i Börön, Lockne socken i Jämtland.
Vad står det i dokumentet?
Vem var kung Håkan?
När dokumentet skrevs, 1371, hörde Jämtland till Norge. Håkon Magnusson var kung i Norge under perioden 1343 – 1380. Han föddes troligen någon gång mellan den 8-17 augusti 1340 och dog i augusti eller september 1380. Han ligger begravd i Mariakyrkan i Oslo. Hans kungatitel var Håkon VI Magnusson. Hans pappa hette Magnus Eriksson och var kung av Sverige och Norge, och hans mamma hette Blanka av Namur. Mest känd i familjen blev dock Håkons fru – Drottning Margareta!
Drottning Margareta levde mellan 1353 och 1428. Hon var drottning övre Sverige, Norge och Danmark och grundade Kalmarunionen. Hon ligger begravd i Domkyrkan i Roskilde
Håkons pappa, Magnus Eriksson, valdes till svensk kung redan som treåring efter alla turer kring Håtunaleken. (Läs mer om den här) Samtidigt ärvde han Norge av sin morfar Håkon V Magnusson. Norge och Sverige kom därför i union med varandra.
Tanken var att Magnus Erikssons två söner skulle ärva vars ett kungarike, Håkon (i brevet) skulle ärva Norge, och brodern Erik Magnusson skulle ärva Sverige. När Erik plötsligt dog, blev istället Håkon under en kort period kung också över Sverige – dock tillsammans med sin far (1362-1364)!
Vad menas med sex mäns prövning?
Det fanns sex förtroendemän i socken (motsvarande dagens kommun), och dessa kallades sexmän. De hade ansvar för att beslut genomfördes, att de som var dömda till kyrkotukt (hur man skulle uppfostra och straffa folk för brott mot kyrkans regler) straffades, men också för att kyrkobyggnaden och prästgården underhölls. De skulle också hjälpa prästen i olika ärenden.
Den här gången skulle de alltså också bestämma hur mycket skatt Peter skulle betala.
Vad vet vi om Peter Alexandersson?
Ytterligare ett brev skrivs samma dag som det vi tidigare läst, och detta syddes senare ihop med det första. Detta andra brev, är något skadat och därför svårt att tyda. Peter Alexandersson får i alla fall ytterligare ett gods. Texten har tolkats som Landsom, ett ödesböle som låg tillsammans med Våge. Anledningen till att Peter Alexandersson får gåvor av kungen, kan ha varit att han stridit för kungen under året.
1372 har Peter Alexandersson själv kommit i kungens tjänst. Nu utfärdas ett skyddsbrev av kungen, där Peter tillsammans med sin fru, barn och egendom får beskydd av kungen. Eftersom Peter nu är anställd av kungen, slipper han i och med brevet också betala tull och skatter för sätesgården Börön. Alla som står i skuld till Peter ska också reglera dessa skulder inom ½ månad, annars får de betala böter.
Hur kom dokumentet till Arkivet?
Många av de gamla pergamentsbreven, eller diplomen som de också kallas, har samlats in genom olika kampanjer. Just det här dokumentet har överlämnats till oss genom föreningen Heimbygda och Erik Festins försorg.
Erik Festin var museiman, verksam i hembygdsarbetet i Jämtland och Härjedalen och från 1919 landsantikvarie i Jämtlands län. I sitt arbete var han ute på olika insamlingsresor i länet, och har genom dessa räddat en mängd dokument och föremål för eftervärlden. Erik Festin ledde också restaureringar av Jämtländska kyrkor, och utförde dessutom en mängd arkeologiska utgrävningar och byggnadshistoriska undersökningar. Efter en utdragen strid med framför allt Härnösand, medverkade han också till att lokalisera Landsarkivet till Östersund 1929.
Förmodligen finns det många fler väldigt gamla och spännande dokument kvar runt om i länet. De kan ligga på vindar eller i källare till gamla hus. En del är inlagda i dörrportaler eller i taknockar. Äger du en gammal gård, ska du alltid vara uppmärksam på lämningar från äldre generationer.
Lite om Jämtland vid den här tiden
Historisk karta över Våge och Borön (1761/1763)
Historisk karta över Berget under Förbergs by i Revsund (1798)
Översiktsbild över det aktuella området.