Lite om hur det var på den tiden…
Folkrörelser med nykterhet som mål
Under senare delen av 1800-talet hade man på olika håll börjat grunda nykterhetsorganisationer av olika slag. Det de hade gemensamt var kampen mot spriten för ökad nykterhet. Superiet var ett stort folkhälsoproblem och brännvinskonsumtionen var hög. Både samhället, familjer och individer påverkades negativt. Vid denna tid var mannen i familjen den som sågs som familjeförsörjare och därför drabbades hela familjer om inkomsten gick till hans sprit istället för till mat och hyra. Den sociala misär som alkoholen orsakade utgjorde problem på många sätt där många for illa. Många av nykterhetsorganisationerna hade en kristen grund. En hel del av argumenten för nykterheten, men även dess medlemmar gick därför att finna i de väckelserörelser och kristna samfund, som också hade stort uppsving vid denna tid. Dessa folkrörelser gick med andra ord lite hand i hand i denna fråga där nyktert leverne, men även kristna ideal som rena tankar, godhet och hög moral stod i centrum.
Jämtland och nykterheten
Nykterhetsrörelsen blev en av de främsta folkrörelserna i Sverige, inte minst i Jämtland. Många anslöt sig till en så kallad ”loge”, som var en lokal nykterhetsförening och samlingsplats. Här träffades man och engagerade sig mot spritdrickande och för nykterhet på olika sätt. Dessutom roade man sig med många andra typer av aktiviteter i alternativ till drickandet. Allt från kafé, bibliotek, folkbildnings- och kursverksamhet där man fick lära sig nya spännande saker, till nöjeskultur som revyer, teater, dans och filmvisning. Det här var något nytt och kul där man verkligen ville vara med! I.O.G.T., Independent Order of Good Templars, var en nykterhetsorden (*) från USA som fick stort genomslag. I nästan varje by fanns det en nykterhetsloge där många, ung som gammal, kvinna som man, var medlemmar. I Östersund bygger medlemmarna det man kallade för ”världens största nykterhetsloge” år 1884. Staden kom efter detta att ses som ”Godtemplarstaden” (*) över alla andra, vilket gav hög ställning runt om i nykterhetssverige och övriga världen. Det ståtliga huset står kvar än idag och kallas numera för Gamla Teatern.
Floda – nykterhetskolonin i Vemdalen
Eric E: son Hammar var präst och engagerad i nykterhetsrörelsen. Han var bekymrad över hur människor drabbades av spritmissbruk på olika sätt och engagerade sig därför i att försöka lösa problemen. År 1908 tog han personligen initiativ till att starta och driva det som kallades för ”Flodakolonierna” utanför Vemdalen i Härjedalen. Här skulle man inrikta sig på att hjälpa ”manliga personer hemfallna åt dryckenskap”. Män som var alkoholister med andra ord.
Hammar drev inte Flodaverksamheten helt på egen hand, utan hade under samma period grundat ett ideellt (*) sällskap som skulle stötta och hjälpa till på olika sätt; ”Sällskapet för kristlig social nykterhetsverksamhet”. De ordnade med insamlingar av pengar, gjorde vykort, informationsbroschyrer och gav ut den egna tidskiften ”Ny mark” för att informera och nå ut med sitt budskap. Flodakolonierna drevs som en anstalt (*) där man på kristen grund tog emot alkoholister från hela Sverige som önskade lämna sitt missbruk och destruktiva leverne bakom sig. Här skulle man i naturlig och frisk miljö, med hårt fysiskt arbete, tydliga rutiner och kristna värderingar ”tämja” sitt alkoholberoende under minst ett års tid, gärna längre. Därmed skulle man bli frisk från sin alkoholism och bidra till samhällets nytta och förbättring.
Att hjälpa genom den kristna tron
Andra som ville visa sin goda vilja och hjälpa behövande var olika kristna kyrkor och samfund. Dessa tillhörde ytterligare en av de stora folkrörelserna- väckelserörelserna. Deras roll och betydelse för olika typer av socialt hjälparbete och undervisning var stor under denna tid, då det inte fanns samma hjälp och sociala skyddsnät i samhället som vi har idag. Ett centralt mål för flera av samfunden var även att missionera. Det betyder att man aktivt och på olika sätt försöker nå ut med sitt kristna budskap och på så vis hjälper folk till frälsning. I norra Sverige var den samiska befolkningen attraktiv målgrupp för denna mission, då samerna hade annan kulturell och religiös bakgrund och ansågs som en grupp som man behövde hjälpa och stödja av flera olika skäl. Predikanter och kateketer (*) skickades därmed ut i fjällvärlden för att predika och undervisa. På så vis etablerades i flera fall kontakter mellan den samiska befolkningen och samfunden och olika typer av verksamheter inleds.
Fridsberg – barnhem, sameskola och ålderdomshem
Ett exempel på hur den kristna välviljan visade sig bland samerna var på Fridsbergs barnhem- och sameskola i Hillsand. Denna drevs på frivilligt initiativ och välgörenhet av pastor Michael Sandell och efter hans död EFS, Evangeliska fosterlandsstiftelsen. Här bedrevs skola och barnhem för samiska barn, men även andra socialt utsatta och värnlösa (*) barn var välkomna. Bakgrunden till bildandet av barnhemmet var ett möte mellan pastor Sandell och en fattig samisk änkeman som gick runt och sökte uppehälle tillsammans med sina barn, medan han bar sin femåriga sjuka och ”ofärdiga” dotter på ryggen. Detta ska ha gett Sandell ingivelsen att hjälpa och ge denna sameflicka andra behövande barn både vård och ett tryggt hem. Efter diverse insamlingar och gåvor från välvilligt inställda personer och församlingar lyckas man införskaffa en fastighet i Hillsand, norra Jämtland, där man genom frivilliga bidrag bygger upp det man kallar för Fridsberg. Under perioden 1881 – 1951, när verksamheten upphörde, hade mer än 500 barn bott, fått ”kristlig vård” och undervisning där.
Utöver barnhemsverksamheten sände man även ut missionärer till befolkningen i fjällvärlden. Man riktade sig till både samer och nybyggare och bedrev även missionsskola för att sprida ”Herrens ord” och utbilda ytterligare missionärer och kateketer (*). Under en period bedrev man även ett ålderdomshem för gamla, orkeslösa samer som behövde hjälp, vård och hade behov av frälsning. Eftersom Fridsberg drevs genom välgörenhet, frivilliga bidrag och insamlingar var det viktigt att hålla kontakt utåt och meddela sig om verksamheten och hur arbetet gick. Fridsberg gav därför ut en egen tidning, ”Fridshälsning från fjällen”- till den ”lappska missionens vänner” där man även tar del av vilka behov som finns, diskuterande och ideologiska texter, samt inspirerade bibelord.
Källmaterialen och information om dem
Frågor kring källmaterialet- eget arbete- kommer inom kort
Summering av delmoment 3, Nykterhetsrörelsen och andlig väckelse- hur man hjälpte dem som behövde
Utifrån det du nu vet om den här tiden och om källmaterialet, hur skulle du summera det? Vad kan du säga om den här tiden, om nykterhetsrörelsen, väckelserörelsen och den hjälp som de erbjöd? Var det bra, dåligt eller både och? Vad i så fall? Hur ser vi på detta med nykterhet, kristna värderingar och hjälpverksamhet idag? Behöver folk fortfarande hjälp med detta? Hur gör man? Har all utveckling enbart varit bra, eller finns det saker som förändrats till det sämre? Annat du reflekterat över…?