Förr var kyrkan en central punkt i människors liv. Den lokala prästen skrev ner mycket som hände kring människorna i bygden. Så idag kan man ta reda på mer om människor som levt före oss. Prästerna skrev i olika slags böcker: Alla barn som föddes skrevs in i ”Födelse- och dopboken”, de som gifte sig skrevs in i ”Lysnings- och vigselboken” och de som dog skrevs in i ”Död- och begravnings-boken”. Allt detta material finns samlat på Riksarkivets hemsida där du själv kan hitta uppgifter i den ”Digitala forskarsalen”.

Hela Sverige är uppdelat i olika områden utifrån vilken kyrka man gick till. Dessa områden kallas ”församlingar”, eller längre tillbaka ”socknar”. Du måste alltid först veta vilken församling personen hört till, för att på så vis hitta rätt präst och därmed rätt böcker.

För att alls kunna hitta en person i kyrkböckerna, måste du veta:

Personens hela namn (tänk på att barn inte hade efternamn förr i tiden.  Kvinnor kan ha hetat något annat innan de gifte sig, men förr tiden bytte kvinnan inte efternamn när hon gifte sig).

Personens födelseår, och gärna datum.

Vilken församling personen föddes i.

 

Om du saknar uppgifter

Om du inte vet datum eller församling kan du använda dig av de här databaserna:
Sveriges dödbok 1860 – 2016. Sök på namnet.
Folkräkningar (1860, 1870, 1880, 1890, 1900, 1910, 1970, 1980 och 1990). Tänk på att informationen handlar om tiden just det år du söker. Exempelvis: Hur gammal var personen exakt 1970? Var personen ett barn då, eller vuxen och flyttat hemifrån?

Gå nu in på Riksarkivet.se

När du har de grundläggande uppgifterna går du in på Digitala forskarsalen.

Klicka sedan på ”Kyrkoarkiv”. Väl där skriver du i namnet på församlingen.  Klicka på länken du får upp.

Födelse- och dopböcker

Det du nu ser på skärmen är en mängd digitala böcker. Leta dig ner till ”Födelse- och dopböcker” för det år personen är född. Du får skrolla ner en bra bit på sidan, förbi husförhörslängder och en hel del andra ”böcker”.

Klicka på ”bild” vid den födelsebok som omfattar det år personen föddes. Bläddra sedan framåt bland bilderna (med pilar eller +5 överst på sidan) tills du kommer till rätt år, och rätt dag. Det går också att förstora bilden genom att klicka på +. Tänk på att barnen förs in i boken när prästen fått reda på att de fötts. Det är inte alltid de kommer i datumordning! Du kan hitta barn som är födda i februari blandat med barn som är födda i maj…

När du hittat barnet, skriver du ner namnet på föräldrarna och platsen de bor på, gårdsnamnet. Ibland finns det även några siffror, vilket är en  sidhänvisning till en annan bok: en  ”Husförhörslängd” som byter namn till  ”Församlingsbok” år 1900. Det kan stå p (=pagina) eller f (=folio) – båda betyder sida. Hittar du en sådan anvisning ska du anteckna denna.

Husförhörslängder / Församlingsböcker

Stäng sedan ner ”Födelseboken”, och skrolla upp till ”Husförhörslängden/ församlingsboken” som omfattar det år som barnet föddes. Klicka på ”bild”.

Om det fanns en sidhänvisning i födelseboken, kan du nu gå direkt till den sidan. Om inte måste du leta reda på byn/gården familjen bodde på. Ibland finns det ett register i början eller i slutet av boken. Gårdarna/byarna kan också stå uppräknade i bokstavsordning.

Denna typ av bok har fått sitt namn efter de ”husförhör” som skedde en gång om året. Då samlade prästen alla som bodde på gården eller i byn. Han förhörde liten och stor på kristendomslära, läsning och skrivning och antecknade sedan i boken hur mycket de kunde. Annat som han antecknat kan vara datum för när man tagit nattvard. Han gjorde även notiser om det skett något särskilt, om någon hamnat i fängelse t ex. Men det viktigaste här är nog att du hittar föräldrarnas och eventuella syskons födelseuppgifter, och vart personerna föddes. Skriv ner både datum, födelseår och vilken församling de är födda i.

Tänk på att man inte vet något om framtiden. Bara det som hänt fram till just det år du tittar på finns antecknat. Sedan får du leta i husförhörslängderna framåt i tiden för att få reda på mer! Om du vill kartlägga hela livet för personen måste du följa husförhörslängderna/församlingsböckerna både bakåt och framåt, och på det viset hitta namnbyten, kunskapsbetyg, flyttningar, giftermål, dödsdatum osv.

Nu har du namn, födelsedatum och födelseförsamling även på nästa generation och det är dags att börja om på punkt 2. Leta reda på personerna i födelse- och dopböckerna! Välj församling och år och gör på samma sätt som förra gången. Först födelse-/dopbok, sedan husförhörslängd.

Använd en ansedel

Tips: Det blir snabbt många datum och namn att hålla ordning på. Använd en särskild ”ansedel” att anteckna på så du kommer ihåg vem som är förälder till vem. Du hittar länk till ansedel här!

Hemma kan du använda olika digitala släktforskarprogram på datorn.  Läs mer här!