En svensk soldat

Alla män som var mellan 18 och 47 år var vid tiden för andra världskriget värnpliktiga. Efter att ha fått en utbildning krigsplacerades man runt om i Sverige. I Östersund fanns både I5, A4 och F4. I står för infanteri vilket betyder fotsoldater, A står för artilleri, d v s kanoner och tunga eldvapen, och F för flyg. De som inte var värnpliktiga, men ändå i en ålder då man kunde bidra till försvaret av Sverige på olika sätt, ingick i det som kallades Landsstormen och som idag närmast kan jämföras med Hemvärnet. De hjälpte till med enklare uppgifter och stöttade på olika sätt de som arbetade inom Försvarmakten.

Under andra världskriget rådde så kallad förhöjd beredskap och tusentals värnpliktiga kallades in för att aktivt skydda och bevaka Sveriges gränser. Även Landsstormen kallades in till tjänstgöring.

I dokumenten nedan ser du dels in order om militärtjänstgöring, alltså ett tvingande beslut från försvarsmakten om att du ska göra militärtjänst, dels ett dokument sänt från Östersunds landstormsområde till Pastorsämbetet i Undersåker, alltså kyrkan i Undersåker.

Källa: Birgith Pehrsons arkiv, Landsarkivet Östersund

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Läraren

Förmågor

  • Kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap
     
  • Urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer
     
  • Anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang

Till Eleven

  1. Vilket datum är detta dokument skrivet?
  2. Vad hände den dagen ute i Europa?
  3. Dokumentets första mening lyder:
     ”Härmed har jag äran, meddela, att förstärkt försvarsberedskap är anbefalld, varvid vissa delar av landstormen inkallas till värnpliktstjänstgöring.”Vad betyder den meningen egentligen?
  4. Om man i dag vill få fram samma budskap, hur hade du formulerat dig då? Skriv en mening med modern svenska, men med samma innehåll!
  5. Om du ska förmedla samma budskap genom en tidningsartikel, hur skriver du då? Och om du ska förklara för ett barn vad det är som händer – hur ändrar du uttrycket då?
  6. Pastorsämbetet i Undersåker får i uppdrag att göra tre saker. Vilka?
  7. Utifrån brevet förstår man att kyrkan har en central roll för att få ut budskapet om förhöjd beredskap till folket. Varför tar försvarsmakten hjälp av just kyrkan tror du?
  8. I dag har man återinfört värnplikt, men inte alla behöver genomföra den. Vilka motiv finns för och emot allmän värnplikt? Kommer du vilja / har du valt att mönstra? Varför?

 

  1. Titta på bilderna längre ner på sidan. Läs om bilderna. Välj sedan en bild, och tänk dig att du är en av personerna på bilden. Skriv en berättelse om vad som hände när kortet togs. Var utspelar det sig? När hände detta? Varför togs kortet? Hur kände du dig i just den situationen?

 

  1. Lyssna på sången ”Min soldat” med Ulla Billquist. På Youtube kan man läsa följande kommentar från december 2010 till sången:”Ulla Billquist och Min soldat stärkte försvarsviljan i Sverige under andra världskriget mer än något annat. Min pappa låg vid en infanteribataljon vid norska gränsen och han var en av de få som skottskadades där. Varje gång han sedan hörde denna sång på radion efter kriget, rann tårar längs kinderna och jag förstår honom.”
  2. När du lyssnat på sången, varför tror du att den sången betydde och berörde så mycket?
  3. Många tycker fortfarande om låten idag. Vilken typ av historiebruk skulle du vilja säga att sången representerar? Och vilken typ av propaganda var det 1945?

 

Övning En svensk soldat som pdf

 

Bilder och övrig information i detta album har tillhandahållits av Kungliga Jämtlands Fältjägarregementes Kamratförening
Ur Konungens anförande till statsrådsprotokollen
19 februari 1940, som var införd i beredskapstidningen ”Sverige i vapen”
Under somrarna 1923 – 1925 arbetade pionjärer från I 23 (I5) under ledning av löjtnant Hjalmar Öhrstedt med vägbygge Ånn-Klocka-Enafors-Fjällmejeriet-Storlien. Denna bild från trakten av Ånn. Foto: okänd
I Björnänge 1942. 2 plutonen 1 kompaniet I5 med plutonchefen Ernst Gustaf Bratt närmast i bilden. Foto: Gunnar Nitzell

 

 

 

 

 

 

 

En militär styrka med hästar och kärror under marsch på en mindre väg i trakten av Björnänge en sommardag i början på 1940-talet. Den närmaste kärran innehåller troligtvis ammunition. Den framförvarande hästen drar en 37 mm pansarvärnskanon. I bakgrunden Åresjön. Foto: Gunnar Nitzell
Två soldater och en 6 watts radioapparat. Foto: Ulf Malmsten
Från övningar i Åredalen, sannolikt 1943. Foto Ulf Malmsten.
Vägspärr vid Bodsjöedet i maj 1940. I bakgrunden syns engelska villan. Foto: Ulf Malmsten.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Matudelning på gårdsplanen på Toivolansaari vintern 1940. Till vänster Pelle Byström, Trusta; Rödön. Foto: Lars-Erik Larsson
December 1939 i trakten av Kukkula. I tältet syns längst bak i rutig skjorta Folke Persson, Frösön. Till vänster och hitom honom Pelle Byström från Trusta, Rödön. Till höger i grå uniform Eric Byström, Frösön. Foto: Lars-Erik Larsson.
En soldat har somnat sittande i snödrivan. Det svarta bandet i mössan visar att han ingick i B-styrkan. Vintern 1940. Foto: Lars-Erik Larsson.
Fritidsresa. Bussen har gjort halt vid skylten som visar var Polcirkeln är. Vårvintern 1940. Foto: Lars-Erik Larsson.

 

 

 

 

 

 

 

 

Två vaktposter vid II bataljonsstaben på Toivolansaari. Utrustade med inlånade pälsar. Foto: Lars-Erik Larsson
Arbete med att bygga en vägspärr i trakten av Hotagen 1943. Personal ur 9 gränsförsvarskompaniet. Foto: okänd.
Från trakten av Riksgränsen väster om Valsjöbyn. Vårvintern 1943. Foto: okänd
Vy över gränsen vid Sandvika i Norge. Hitom gränsen står ett antal norska bilar som körts dit för att de inte skulle falla i tyskarnas händer. Foto: okänd.
Vid gränsbommen väster om Fjällnäs i april eller maj 1940. Vid bommen står svenska och tyska/österrikiska soldater. Foto: okänd
En spanande post i Storlienfjällen i maj 1940. Han är olämpligt placerad, kanske uppställd för att få ett fint foto. Foto: okänd
Gunnar Wärdell, Ås, i Storlienfjällen i maj 1940. Foto: okänd
Övning i Tornedalen i mars 1940. Här syns den normala utrustningen: uniform m/1923-38, snöblus, pälsmössa, träskidor, bambustavar, ryggsäck m/1939. De flesta föbanden hade inte ryggsäck utan ränsel. I5 blev uppenbarligen tidigt utrustad med nytt material. Foto: okänd
I anslutning till freden i början av maj 1945 avtackades en del av beredskapsförbanden på den öppna platsen framför bergbanan i Åre dalstation. Foto: okänd
1945 någonstans i Sverige. Foto: okänd.
Soldatporträtt av okänd person. Tornedalen vintern 1940. Foto: Lars-Erik Larsson

 

 

 

Efter Sovjets angrepp på Finland, och Tysklands angrepp på Norge, skedde en stor militär upprustning och mobilisering i Sverige. Sverige skulle vara berett att försvara sig mot en angripande fiende. Svenska soldater skulle snabbt tränas upp och förläggas runtom i landet på militärt viktiga försvarspunkter. John Edin från Ede uttryckte sig så här:

Tyckte att det var nog så nära. På jobbet i Järpen sa en av gubbarna:   ”I morgon är de här!”

Efter en vecka var det min tur att åka till Östersund på I5. Förvirringen var ganska stor. Det var bara att vänta och se. Ingen permission,

När tyskarna gick in i Norge.

det var bara struligt.

En natt blev vi väckta, det var bråttom, skulle upp på 3 våningen. Där fick vi nya uniformer och nya gevär och så skulle vi ta med oss några personliga tillhörigheter. Jag fick med mig papper och penna för att kunna skicka något meddelande till dom där hemma. Vi skulle åka med bilar till gränsen. Vart var det inte någon som visste. Gissade Valsjöbyn. Till gränsen var ju självsäkert. Det var en kymig natt. Sen fick vi höra

att det bara var en övning. Men vi fick ju känna på hur det kunde ha varit.

(Texten är hämtat från Beredskapsminnen – Dokumentation utförd av bybor i Ede och Fyrsjön, Hammerdal  1988  Landsarkivet i Östersund)

Någonstans i Sverige

När du lyssnat på sången, varför tror du att den betydde och berörde så mycket?
När du lyssnat på sången, varför tror du att den betydde och berörde så mycket?

Sången ”Min soldat” med Ulla Billquist blev mycket populär när den kom mitt under kriget. Idag ligger musiken ute på Youtube. Där kan man läsa följande kommentar från december 2010:

Ulla Billquist och Min soldat stärkte försvarsviljan i Sverige under andra världskriget mer än något annat. Min pappa låg vid en infanteribataljon vid norska gränsen och han var en av de få som skottskadades där. Varje gång han sedan hörde denna sång på radion efter kriget, rann tårar längs kinderna och jag förstår honom.

Många gånger var den värnpliktiga soldaten borta många månader i streck utan att kunna berätta var man var eller vad man gjorde.  Men man kunde skicka post och ha lite kontakt med hemmet.

Brev från soldat

Avskrift av brevet, sida 1 hittar du här.

 Brev till soldat