För att lyckas med att hålla Sverige utanför kriget, tvingades den svenska regeringen att begränsa enskilda människors rätt och möjlighet att uttrycka sina åsikter. Man ville förhindra att information som kunde skada Sverige kom fram till fienden. Eftersom det var svårt att veta vem som var fiende och inte, innebar detta att man behövde vara mycket försiktig med vad man sa till vem. Det var också viktigt att Sverige inte visade sig ta ställning för någon annan makt, utan att man hela tiden höll sig neutral.

”Med hänsyn till att svårigheter troligen skulle uppstå för hjälparbetet i Norge, om Svenska Norgehjälpen officiellt uttalar sig om den terrorvåg mot judarna, som nu pågår i Norge, måste vi avstå från något sådant uttalande…”

Tvångsmedelslagar

Genom att stifta nya lagar, tvångsmedelslagarna, kunde polisen få större möjlighet att ingripa när de trodde att någon person eller grupp av personer höll på med något som kunde skada rikets säkerhet. Säkerhetspolisen spanade efter misstänkta verksamheter bland annat genom att censurera brev och avlyssna telefoner. Många svenskar drabbades av detta under beredskapstiden.

Flera oppositionella tidningar fick transportförbud. Det innebar att de inte fick skickas med allmänna kommunikationsmedel t ex tåg, buss eller post. Det var sex tidningar som fick detta förbud. Fyra av dem var kommunistiska; Ny Dag, Arbetartidningen, Sydsvenska Kuriren och Norrskensflamman. En var antinazistisk; Trots Allt och en var nazistisk; Sverige fritt.

Från och med 1941 infördes också en ny paragraf om censur in i grundlagen som gjorde det möjligt att i förväg granska och förbjuda texter.

I tryckfrihetsförordningen förde man in en paragraf som gjorde det straffbart att säga dåliga saker om ett land som Sverige inte var i krig med. Denna paragraf, §3:9, gjorde att allt som stred mot den kunde konfiskeras. Det var också många tidningar och skrifter som konfiskerades med hjälp av denna lagtext. De allra flesta som togs i beslag handlade om sådant som kunde skada relationen till Tyskland.

Permittenttrafiken

Den 12:e april 1940 höll stadsminister Per Albin Hansson ett radiotal där han proklamerade strikt neutralitet:

Det är icke förenligt med strikt neutralitet att tillåta någon krigförande att utnyttja svenskt territorium för sina företag. Dess bättre ha icke några anspråk i sådant avseende blivit ställda på oss. Skulle sådana anspråk ställas, måste de avvisas.

I april 1940 gick Tyskland till anfall mot Norge och Danmark. Kriget kom nu plötsligt mycket närmare Sverige, och man var rädd att Tyskland skulle invadera oss också. Det dröjde heller inte länge förrän Tyskland försökte få Sverige att gå med på att låta tyska trupper transporteras på de svenska järnvägarna.

Länge höll Sverige på sin neutralitet genom att bara tillåta så kallade humanitära transporter, t ex transporter av sjukvårdare, genom landet. Begreppet permittenttrafik betyder ”transport av soldater på permission”.  Soldater som var lediga från sin tjänstgöring skulle alltså också få åka på de svenska järnvägarna. Det dröjde dock inte länge innan Sverige inte längre kunde stå emot de tyska kraven, och den 18:e juni 1940 beslutade den svenska samlingsregeringen att säga ja till genomfart av tysk militär genom Sverige.

Resor från Trondheim till Narvik gick via Storlien, Östersund och Riksgränsen och kallades för ”Hästskotrafiken” eftersom rutten hade formen av en hästsko. Krokom var en knutpunkt för tågen, och härifrån kunde de ta sig vidare till Haparanda.

Under tre år, från juni 1940 till augusti 1943, transporterades sammanlagt två miljoner tyska soldater till och från Norge och Finland på svenska järnvägar. Vapen i stora mängder transporterades på samma sätt. Trafiken upphörde först när det blev mer uppenbart att tyskarna skulle komma att förlora kriget.

Transittrafiken gick bland annat genom Jämtland. Av detta finns det många spår i Arkivets material. Transporterna av tysk militär genom Sverige har på många sätt fått stor betydelse för bilden av svensk politik under andra världskriget.

Uppgifter

1. Neutralitet; vad är det och vad innebär det?
2. När hela Europa var i krig, och Tyskland invaderat både Norge och Danmark, tillät den svenska regeringen (som var en samlingsregering vilket innebär att alla partier styr tillsammans – och gemensamt tar ansvar för de beslut man tar) att man skulle tillåta tyskarna att transportera personer, djur och förnödenheter genom Sverige. Var vi då fortfarande ett neutralt land? Och tycker du att man fattade rätt beslut? Argumentera för hur du tycker!
3. Läs brevet om kränkning. Vad har hänt? Varför är brevskrivaren så upprörd? Hur och varför uppkommer ett sådant rykte som det står om i brevet? Är det ett farligt rykte? Vad kan det få för konsekvenser?
4. På sidan hittar du en lista över tyska soldater och officerare som åkte via Storlien den 6 augusti 1940. Hur gamla var de yngsta killarna som var med?
5. Läs polisrapporten om händelsen på tågstationen den 17 december 1941. Tänk dig in i situationen. Hur upplever du poliskonstapel B Skoglund? Fundera över varför han tar situationen så allvarligt! Vad är han rädd för?
6. Vad betyder ordet censur?
7. Fram till den 1 januari 2011 fanns Statens Biografbyrå, som censurerade film och satte åldersgränser. Nu ska inte vuxenfilmer censureras längre, men en särskild myndighet ska fortfarande ha ansvar för att granska filmen för att bestämma åldersgräns. Är det rätt att man censurerar film, och sätter åldersgränser? Varför?
8. Ska en tidning få skriva precis vad som helst? Om inte – var går gränsen?
9. Under kriget handlade censur om att vara försiktig med information som annars kunde komma fram till fienden. Det kunde också vara att man inte fick säga något ofördelaktigt om länder som man annars var rädd skulle förklara krig mot Sverige. Vad tycker du om det? Motivera och argumentera för hur du tänker!
10. Anser du att det är rimligt att man ska ha lika stora möjligheter att uttrycka allt vad man tycker och tänker oavsett om det är krigstid eller fredstid? Är det en rättighet människor ska ha oavsett vilka omständigheter som gäller?
11. Ljuger du någon gång? I så fall, varför?
12. Vad innebär begreppet ”en vit lögn”? Tycker du man kan använda vita lögner? I så fall när?
13. Per Albin Hansson var statsminister under andra världskriget. Han håller ett tal till svenska folket den 12 april 1940, 3 dagar efter att Tyskland invaderat Danmark och Norge. Då säger han att man inte kommer tillåta en krigförande makt att utnyttja svensk mark för sina syften. Ändå började tysktrafiken i största hemlighet gå genom Sverige bara några dagar senare. Vad var skälet till att han sa så? Var det en lögn? Var det i så fall OK? Argumentera för hur du tänker!